Hantera frihet och ansvar – om unga personers liv, hälsa och behov av stöd

Hantera frihet och ansvar – om unga personers liv, hälsa och behov av stöd.

Hälsa, både fysisk och psykisk, kan ha stor inverkan på hur unga personer lyckas med att hitta sin väg vidare i livet. Både fysisk och psykisk ohälsa kan innebära begränsningar när en ung person ska göra sina val av studier eller yrke. Det verkar emellertid vara svårt att greppa hur den övergripande situationen ser ut kring unga personers psykiska ohälsa. De verkar på sätt och vis ha förbättrad hälsa, med större kännedom om hälsofrämjande och psykisk ohälsa som sänkt tröskeln att söka vård. Vilket, delvis kan förklara de ökade siffrorna över unga personer som söker psykiatrisk vård. Eller så visar dessa siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar. De abstrakta och existentiella formerna av psykisk ohälsa som handlar mer om ett generellt illamående kan vara svårare att greppa, mäta eller diagnostisera. Unga personer kan ha svårare att veta när de ska söka vård för dessa former av ohälsa eftersom de kan ha svårt att beskriva denna sin ohälsa med ord. För unga personer kan det också vara svårt att navigera bland professionella hjälpare och att veta vilka de kan söka stöd hos i olika situationer. För att personal inom social- och hälsovård verkar det ha blivit allt viktigare att se på hälsa som helhet för att också få grepp om de mer abstrakta dimensionerna av hälsa de unga personerna ibland beskriver. Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att öka förståelsen för unga personers liv och hälsa samt deras behov av stöd. Hälsa i vårdvetenskapen ses som en rörelse i görande, varande och vardande där också de mer abstrakta dimensionerna av hälsa får framträda. Den vårdvetenskapliga hälsoteorin har därför fungerat som studiens teoretiska referensram och som ett stöd för att söka och försöka förstå de mer abstrakta dimensionerna av unga personers hälsa. Avhandlingen är uppbyggd av fyra delstudier som bygger på kvalitativ metod. Datainsamlingsmetoderna har varit allmän litteraturstudie, fotoeliciteringsintervju, fokusgruppintervju och essä. Dataanalysmetoderna har varit hermeneutik, fenomenologiskt hermeneutik och kvalitativ innehållsanalys. Genom delstudierna framträder en röd tråd där frihet och ansvar verkar vara viktiga värden i unga personers liv. Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är ofta efterlängtad av unga personer. Men att hantera sin frihet och ansvaret som följer med denna kan ibland kännas svårt och upplevas tungt och de unga personerna kan behöva stöd. Familjen verkar, trots strävan till självständighet under denna tid av livet, fortfarande vara en av de viktigaste stödresurserna unga har i sitt liv. Nära vänner är en annan viktig stödresurs för unga i detta skede av livet. Men ibland kan detta nätverk inte tillräckligt stödja den unga personen eller så saknas detta stödjande nätverk helt. Då kan de unga personerna söka stöd från professionella. I det professionella stödet verkar värdena frihet och ansvar vara viktiga, även när de är sårbara och har svårt att göra egna beslut. Forskningen visar också att speciellt i brytningspunkten mellan fortsatta studier eller arbetsliv verkar vissa unga personer uppleva prestations- och beslutsångest. Speciellt om den unga inte vet vad hen vill och denna förvärras när de känner att dagen då det krävs ett beslut närmar sig snabbt. Möjligheten att känna att de är fria att göra sina egna val och beslut även när de inte vet vad de vill är viktig. Målet i samhället, att få unga personer ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt, kan innebära begränsningar i hur lång tid en ung person kan ta på sig att göra detta val. Detta innebär att speciellt unga som inte vet vad de vill bli eller vad de vill studera kan uppleva prestations- och beslutsångest samt stress och rädsla att riskera utanförskap. Utvecklingspsykologen E. H. Eriksson noterade redan på 1950-talet att unga behöver tid att tänka över sina val, ett moratorium. Detta resulterade bland annat i att skoltiden förlängdes, för att ge unga personer mer tid att tänka. Men idag upplever många unga personer att kravet att välja kommer in all tidigare. Moratoriumet behöver kanske ta en annan form idag. Kanske genom att professionella tar in stödjande samtalsmodeller med fokus på förändring, som motiverande samtal, eller andra modeller som hjälper och stödjer den unga personen att tidigt upptäcka sina egna värden och styrkor.