”Hålla ordning, men inte överordning”: Köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska klassrumskulturer
Elever och lärare har en samstämmig vision om att man vill ha ordning i skolan även om de definierar det på olika sätt, säger Maria Wester. Man vill inte ha en auktoritär skola men lärare ska vara tydliga ledare och elever vill förstå och få motiveringar av tillsägelser.
Maria Wester
Professor Åsa Bergenheim, Umeå Universitet, Universitetslektor Monika Vinterek, Umeå universitet
Professor Solveig Hägglund, Karlstads universitet
UmU – Umeå universitet
2008-06-05
Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen
Abstrakt
Denna studies syfte är att med hjälp av teorier om kön och makt beskriva och analysera uppförandenormer i retorik och praktik i svenska klassrumskulturer. Studien är baserad på observationer och intervjuer med elever och lärare i tre niondeklasser. Utifrån avhandlingens sex teman framträder i huvudsak gemensamma uppförandenormer i de tre skolorna. Relationen mellan retorik och praktik kan sammanfattas på följande sätt: elever och lärare uttrycker en önskan om ordning och tydliga regler som efterföljs. Om reglerna inte följs, efterfrågar eleverna konsekventa och motiverade påföljder. Studien visar dock att skolvardagen inte fungerar på det viset, utan det råder en viss diskrepans mellan praktik och retorik. Läroplanens framskrivna värden, exempelvis respekt, solidaritet och ansvarstagande, framträder i både elevers och lärares retorik. Dessa värden används för att förklara ett visst handlande eller motivera de uppförandenormer som beskrivs som önskvärda.
Abstract in English
The aim of this study is to describe and analyse norms of behaviour in rhetoric and practice in Swedish classroom cultures with the aid of theories of gender and power. The study is based on observations of and interviews with pupils and teachers in three ninth form classes. On the basis of the six themes of the thesis, common norms of behaviour are on the whole discernible. The relation between rhetoric and practice may be summarised in the following way: the pupils and teachers express a desire for order and clear rules that are followed. If the rules are not followed, the pupils demand consistent and motivated consequences. The study shows, however, the everyday life at school does not work in this way but that there is some discrepancy between practice and rhetoric. The values stated in the curriculum, for example respect, solidarity and taking responsibility, are expressed in both the pupils and the teachers rhetoric. The values are used to describe a certain action or to motivate the norms of behaviour that are described as desirable.