Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics
Alli Klapp Lekholm
Professor Christina Cliffordson och professor Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet
Professor Lisbeth-Åberg Bengtsson, Göteborgs universitet
GU – Göteborgs universitet
2008-12-18
Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics
Department of Education; Institutionen för pedagogik och didaktik
Abstrakt
I sitt avhandlingsarbete har Alli Klapp Lekholm analyserat betyg, resultat på nationella prov och olika elev- och skolkaraktäristika. En flerdimensionell betygsmodell utvecklades, vilken visar att betygen inte enbart är influerade av elevernas kunskaper och färdigheter, utan att de också är påverkade av icke-kognitiva faktorer som t.ex. intresse, motivation och föräldrastöd. Studierna visar också att det finns könsskillnader och systematiska skillnader i betygen mellan skolor.
Resultaten visar att flickornas betyg är influerade av icke-kognitiva faktorer i större utsträckning än pojkarnas betyg. Resultaten visar också att elevernas generella skolintresse förklarar en stor del av könsskillnaden i både den icke-kognitiva betygsdimensionen och i de kognitiva dimensionerna (svenska och engelska). Föräldrars engagemang för skolarbetet förklarar också en del av könsskillnaderna. Flickornas högre betyg förklaras alltså till största del av att flickorna är mer intresserade av skolarbetet och har större motivation för inlärning.
I avhandlingen undersöks också skillnader i betygssättning mellan skolor, som visar att icke-kognitiva faktorers inverkan på betygen är större för skolor med en stor andel elever med lågutbildade föräldrar och för förortsskolor. Dock visar resultaten att när föräldrarnas utbildningsbakgrund förs in i analysen, försvinner i stort sett dessa effekter. Resultaten bekräftar tidigare resultat som visat att friskoleelever får högre betyg än elever från kommunala skolor, men de visar också att detta beror på deras relativt bättre kunskaper och att effekten försvinner om föräldrarnas utbildningsnivå beaktas.
Betygen har i tidigare studier visat sig vara ett instrument med god förmåga att predicera skolframgång viket kan bero på betygens flerdimensionalitet och att betygen mäter både elevernas ämneskunskaper och deras intresse och motivation. Några viktiga frågor att studera vidare är i vilken utsträckning betygen är jämförbara mellan tidpunkter, lärare och skolor, hur betyg påverkar elevernas motivation och lärande och betydelsen av kognitiva och icke-kognitiva faktorer för betygens prognosförmåga.