Fysisk beröring som pedagogisk handling i förskolan. Beröringens funktioner och villkor i mötet mellan manliga förskollärare och barn
Vilka olika typer av fysisk beröring som pedagogisk handling förekommer i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan? Det är en av frågorna som Ricardo Gonçalves de Sousa undersöker i sin avhandling.
Ricardo Gonçalves de Sousa
Docent Emma Arneback, Göteborgs universitet. Sara Frödén, Örebro universitet
Docent Anna Westberg Broström, Stockholms universitet
Örebro universitet
2024-11-10
Abstrakt
Avhandlingen syftar till att bidra med kunskap om fysisk beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan. Tidigare forskning visar hur fysisk beröring främjar barns omsorg, lärande och utveckling genom att skapa trygghet, stärka sociala relationer och vara en viktig kommunikativ resurs i samspel med andra. Samtidigt lyfter andra studier hur riktlinjer för barns kroppsliga integritet införts på förskolor till följd av en allt starkare samhällsdiskurs om barnskydd mot sexuella övergrepp. Manlig förskolepersonal, som är en minoritetsgrupp i en kvinnodominerad verksamhet, uttrycker även oro för att deras kroppsliga samspel med barn misstänkliggörs och övervakas alltmer på grund av återkommande pedofildebatter. Mot bakgrund av detta och med avstamp i John Deweys transaktionella perspektiv fokuserar studien på att undersöka den fysiska beröringens funktioner, användning och kontextuella villkor.
Studien baseras på ett fältarbete som har genomförts på tre förskoleavdelningar i Sverige där tre manliga förskollärare och 45 barn har deltagit. I avhandlingen presenteras fem typer av fysisk beröring som pedagogisk handling som sinsemellan har skilda funktioner: Fokusorienterande, vägledande, stödjande, känslomässig och lekfull handling. Dessa typer används på olika sätt av manliga förskollärare och barn beroende på varierande kontextuella villkor, såsom pedagogiska situationer, oförutsägbara händelser, förskollärares och barns initiativtagande, barns kommunikationsbehov och barns ålder. Resultatet indikerar även att fysisk beröring som pedagogisk handling får positiva konsekvenser för barns omsorg och lärande. Beröring bidrar till att skapa förutsättningar dels för barns meningsskapande och deltagande i olika pedagogiska situationer, dels för barns och manliga förskollärares omsorgsrelation. Dessutom har fysisk beröring betydelse för manliga förskollärares pedagogiska arbete när den förstås som en professionell pedagogisk handling, vilket bidrar till att stärka deras yrkesutövning i förskolan.
Abstract in English
This thesis focuses on physical touch as a pedagogical action in the interplay between male preschool teachers and children in preschool. Previous research shows preschool teachers consider touch an essential resource when supporting children’s care, learning, and development. Touch has also been subject to surveillance due to a discourse on children’s protection and the adoption of policies towards children’s rights to bodily integrity. Men, as a minority group working in a female-dominated preschool, express that they are extra careful when involved in touch situations with children to avoid possible suspicions that may arise. Against this background, the thesis aims to gain knowledge about touch as a pedagogical action for male preschool teachers and children, focusing on its functions, usage, and contextual conditions.
The study draws upon John Dewey’s pragmatism from a transactional perspective by examining different types of touch as pedagogical action. Fieldwork with participant observation has been conducted in three Swedish preschool classes with 45 children and three male preschool teachers. The findings present five types of touch as pedagogical action according to their functions: focus-oriented action, guiding action, assisting action, affectionate action, and playful action. Touch is used in different forms and is shaped by contextual conditions such as pedagogical situations, unexpected events, male preschool teachers’ and children’s initiative, children’s communication needs, and children’s age. These findings suggest that touch can support children’s meaning-making, participation, and caring relations with their teachers during several situations. Touch, understood as a pedagogical action, also contributes to strengthening male preschool teachers’ professional practice.