Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Utgångspunkt i detta avhandlingsarbete är lärares iakttagelse att allt färre elever som går i sameskolan använder samiska i sin vardag. Tidigare forskning har visat att elever kan sakna sammanhang där minoritetsspråken används och i relation till det samiska språket har hemmet och skolan beskrivits som de två viktigaste språkarenorna. I hemmet spelar föräldrar en viktig roll när det gäller att föra språket vidare till sina barn medan det i skolan är lärare som är ansvariga för arbetet med elevers språkutveckling. Sedan 2011 finns en egen läroplan för sameskolan (Skolverket 2019), där vikten av arbete med samiska normer, traditioner och språk lyfts. Samtidigt beskrivs denna läroplan bygga på den svenska läroplanen. Forskning visar att policydokument, som till exempel läroplanen, kan innebära både möjligheter och hinder för användning av minoritetsspråk och urfolksspråk. Å ena sidan möjliggör policydokument flerspråkighet genom att erkänna urfolksspråken och minoritetsspråken. Å andra sidan riskerar flerspråkighet i klassrummet att hämmas då dessa språk inte anges som undervisningsspråk och anses inte lika viktiga som huvudspråket i policydokumentet (Hornberger och Johnson 2007).

Hornbergers koncept visar hur språkuppfattningar, språkkunskaper, språkpraktiker och språkanvändning samspelar med varandra för att forma nya policyarenor. Skapandet av sådana nya policyarenor kan stödja lärares och elevers samiska språkanvändning. Artikel 2 visar att det finns utrymme för användning av det samiska språket utifrån kursplanen för samiska, men att detta utrymme samtidigt är begränsat. Det blir då upp till läraren att fylla detta utrymme med aktiviteter och praktiker som har en positiv inverkan på elevernas språkutveckling. Artikel 3, som poängterar platsens och lekens betydelse för språkanvändning, indikerar möjligheter för lärare inkludera utomhusaktiviteter i sin undervisning för att gynna elevernas utveckling av användning av samiska i muntlig kommutation. Likaså har elever möjligheter att påverka språkanvändning som en viktig del av den dynamiska relationen mellan språk, policydokument och lärare. Som artikel 1 lyfter är elevernas positiva attityder gentemot samiska, viljan att använda samiska och att man känner stolthet faktorer som kan påverka elevernas språkanvändning positivt. Dessutom indikerar artikel 4 att elevernas uppfattningar kan påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning. Denna språkanvändning kräver dock stöd från det samiska och svenska samhället för att möjliggöra en positiv utveckling av språkanvändningen. Därför är det viktigt att möjligheter öppnas upp för olika aktörer som lärare, elever, myndigheter, men även forskare att diskutera dessa frågor vidare.