Första tiden i yrket – från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket

Första tiden i yrket – från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket

Hur går det för de nyutbildade språklärarna ute i skolornas vardag? Hur klarar de sig i vardagen? Hur lyckas de hantera de komplexa uppgifter som läraruppdraget består av? För att få svar på dessa frågor har författaren följt 25 nyblivna lärare under deras första tre terminer i yrket. De träffades i tre olika grupper tre till fyra gånger per termin. Deras berättelser handlade mest om de svårigheter som de upplevde och var tvungna att handskas med. Det fanns naturligtvis många glädjeämnen och solskenshistorier också, men avhandlingen fokuserar de svårigheter som de talade om samt orsaker till dessa.

I den tidigare forskningen om lärarblivandet framtonar en bild av många olika slags svårigheter som de nyblivna lärarna har. Avhandlingens resultat bekräftar dessa tidigare resultat, men visar även andra intressanta perspektiv.

Det allt överskuggande problemet är att de nyblivna lärarna lämnas ensamma med sin yrkesintroduktion. Det som verkar ge upphov till mest bekymmer i de tre lärargrupperna handlar mycket om deras brister i den sociala kompetens som krävs för att hantera relationer och konflikter. De har svårigheter med att förstå och hantera problemelever, att skapa arbetsro i klassen, att förhålla sig till kollegor och att förstå sig på föräldrar. När det gäller den didaktiska kompetensen har de initialt svårt att hitta nivån, hantera bristande motivation hos eleverna och se kopplingar mellan lärande och undervisning. Andra bekymmer som de har handlar om att förstå den organisation som de arbetar i och sin egen situation och roll i den.

Orsaker till dessa svårigheter går att hitta dels i innehållet, arbetssätt och arbetsformer i lärarutbildningen å ena sidan samt i organisationen av yrkes-introduktionen å den andra. Ett annat resultat som analyser och tolkningar visar är att det finns ett gemensamt mönster i hur och när svårigheterna upplevs och att de varierar över tid. Under första tiden är lärarnas uppmärksamhet riktad mot klassrumsinteraktionen och eleverna och är helt och hållet socialt betingat. Under den andra terminen är uppmärksamheten fortfarande riktad mot klassrummet och elever, men nu mindre socialt och mer ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv. Då blir också kollegor och föräldrar, deras samarbetspartners mer synliga. Under den tredje terminen har de blivit så inskolade att de börjar få syn på uppdragets hela vidd och komplexitet.

Utifrån de resultat som undersökningen gett vid handen och den bild den ger kan man dra en del slutsatser med avsikt att underlätta yrkesintroduktionen för nyutexaminerade lärare. Främst handlar det att utveckla mentorskapet och den arbetssituation som de nyexaminerade lärarna får under sin allra första termin. När det gäller lärarutbildningen finns det anledning att fundera innehållet och arbetssätt och former i relation till integrationen av teori och praktik.

The first terms in service – from student to teacher: a study of difficulties that the newly qualified teachers meet during their first terms of teaching

How do they manage when left alone in their schools as newly qualified teachers? Reflections like these evoked an interest to explore how the students become teachers, how their occupational learning processes go on and what difficulties they meet during their first terms in service.

In my study I use a narrative concept and it consists of notes from 29 meetings with 25 newly qualified teachers in three different groups during three years. The notes have been analysed by means of using qualitative method.

Becoming a teacher is a process where the newly qualified teachers move from legitimate peripheral participation to full scale participation. In this process they mainly work with enactive representations that have to be supported by iconic and symbolic representations (Bruner).They are also influenced by the social practise in their schools.

The process is influenced by mutual integration of their previous experiences of school, their education and the context and culture of their school. They have difficulties understanding and handling problematic pupils, with discipline, with relations and co-operation with colleagues and parents. During the process there are some changes in the focus for their main concern. First it is the class room situations and their social dimensions that dominate greatly. During the second term the focus is moved to the pupils and their learning processes, as well as the relations with colleagues and parents and co-operation with them becomes important. Finally the teachers become aware of their own situation in an organisation with opportunities and difficulties.

Causes to the difficulties experienced by the newly qualified teachers can be found both in the contents of education and in the introduction of beginners in the school domains, where the newly qualified teachers are left alone without the support they badly need. The conclusions that can be drawn from the results have consequences both for education of teachers and the introduction of them in the context of school domains.