Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945

Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945

Föreliggande avhandling är ett bidrag till studiet av pedagogisk förändring och dess villkor. Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft genomgick de svenska förskolorna en genomgripande omvandling när deras verksamhet förändrades från undervisning till förskolepedagogik. Denna förändring analyseras i föreliggande studie med utgångspunkt från en jämförelsevis lång tidsperiod, ett organisationshistoriskt perspektiv och arkivmaterial bevarat från 44 förskolesällskap. I fokus för min undersökning står tre förskoleformer: småbarnsskolor, barnkrubbor och barnträdgårdar. Eftersom dessa förskolor var organiserades av filantropiska organisationer är avhandlingens resultat även av filantropihistoriskt intresse.

Förskolepedagogiken etablerades genom en urvals- och anpassningsprocess. Småbarnsskolorna lades ned eller förändrade sin verksamhet genom att inte längre undervisa barnen. Barnkrubbor ökade i antal och började använda sig av förskolepedagogiska sysselsättningar som även återfanns i de barnträdgårdar som sedermera inrättades under 1900-talets första hälft. Min undersökning visar att denna förändring skedde på grund av förutsättningarna för de enskilda förskolornas verksamhet. Debatten kring småbarnsskolorna, förskolornas intäkter och folkskoleväsendets utvidgning är faktorer som framhållits tillsammans med förändringar i spridningen av pedagogiska idéer och kommunala reglementen. Hur dessa faktorer bidrog till den pedagogiska förändringen utgör avhandlingens huvudsakliga innehåll.

Avhandlingens resultat fördjupar vår kunskap om förskolornas ekonomi, deras organisatoriska nisch och relation till kommunen. Avhandlingen ifrågasätter den betydelse som tillskrivits framväxten av ett romantiskt barnbegrepp för den pedagogiska förändringen i förskolorna och ger en ny bild barnträdgårdsrörelsens seminarieutbildningars och konferensers roll i detta sammanhang. Den tillskriver barnkrubborna en hittills ej uppmärksammad roll i den pedagogiska förändring samtidigt som de andra förskolornas del i densamma omvärderas. Som en följd av detta bidrar min undersökning till att revidera återkommande antaganden om pedagogisk förändring och sambandet mellan generella samhälleliga eller ideologiska strukturer och pedagogisk förändring.

The Birth of Early Childhood Education: Pedagogical changes in Swedish Early Childhood care and education programs, 1835-1945

This dissertation contributes to the study of educational change and the conditions thereof. During the second half of the 19th and first half of the 20th centuries, Swedish early care and education (ECE) programs underwent a comprehensive transformation as formal instruction was supplanted by early childhood education. My analysis of this transformation utilizes a comparatively long time-frame, an organizational historical perspective, and archival material from 44 ECE societies. It focuses on three types of ECE programs: infant schools, day nurseries, and kindergartens. Since philanthropic societies organized such programs, this study s results are also of interest to the history of philanthropy.

Early childhood education was established through a selection and adaptation process in which existing ECE programs were closed or changed as new ones were established. My investigation demonstrates that this occurred on the basis of the conditions in which individual ECE programs operated. Factors that stand out in this regard are the debate concerning infant schools, the funding of ECE programs, and the expansion of the mandatory elementary education system, together with changes in the dissemination of ideas about education and the establishment of municipal regulations. How these conditions contributed to educational change constitutes the substance of the dissertation.

The results of this dissertation deepen our knowledge of the finances of ECE programs, their organizational niche, and their relations with municipal authorities. This study questions the significance for educational change within these programs that has been attributed to the growth of a romantic conception of childhood. It provides a new picture of the role of the kindergarten movement in this regard and ascribes to day nurseries a previously unobserved role in educational change. This dissertation thereby contributes to a revision of recurrent assumptions concerning educational change and of the connection between such change and general societal or ideological structures.