Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

Socialtjänsten samarbetar hellre med skolan än med polisen när det gäller samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling om särskilda ungdomshem och vårdkedjor.

Maria Wolrath Söderberg har undersökt hur toposläran, en retorisk metod, kan fungera som en kognitiv verktygslåda för perspektivtänkande och utveckla studenters kritiska och reflexiva tänkande.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt medicinska studenters väg mot lärande. Studiens övergripande syfte var att undersöka hur studenternas erfarenheter av lärande och förståelse utvecklades, vilket gör den relevant för högre utbildning rent generellt.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Kamran Namdars avhandling handlar om synen på lärarutbildning, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv. Han menar att utbildning drivs ur ett företagsekonomiskt synsätt, där mätbarhet dominerar och utbildning har blivit ett medel för att främja nationalekonomin.

Fysiskt inaktiva ungdomar kan riskera sin hälsa på sikt. Unga kvinnor är särskilt utsatta eftersom de inte tränar i lika hög grad som unga män. Det visar Katarina Mikaelssons avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.