Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Penelope B. Mbabazi har i sin avhandling studerat kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda, med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Resultaten illustrerar bland annat hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

Fredrik Jeppsson har studerat begreppsliga metaforer inom värmelära. Begreppen används tvetydigt, visar han, men menar att det är oundvikligt.

Jesper Haglunds avhandling fokuserar på hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen.

Vad händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk? Det har en grupp forskare vid Lunds universitet undersökt. Resultatet, som presenteras i Johan Mårtenssons avhandling, visar att specifika delar av hjärnan ökade hos språkstudenterna.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än kunskapsmässiga svårigheter. – Samspelet elever emellan och mellan lärare och elev är nyckeln, säger forskaren Ingemar Gerrbo.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.