Vilken kunskap är det studenterna möter inom de idrottsvetenskapliga utbildningarna? Var kommer kunskapen ifrån? Det har Joakim Wirén Åkesson forskat om.

Unga antas ta informationsteknik för given och förväntas på ett naturligt sätt integrera IT i en mängd olika vardagliga aktiviteter. Men som konkreta användare talar unga om krav på hur man ska vara och känner inte sällan en stress över alla många valmöjligheter, visar Sheila Zimics avhandling.

Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.

Anna-Sofia Alklind Taylors avhandling handlar om användningen av serious games. Hon har undersökt instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö.

Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.

Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.

Syftet med Linda Murstedts avhandling har varit att försöka förstå hur studenterna tolkar och skapar sammanhang kring nations - och genusbegreppen då de befinner sig i ett undervisningssammanhang som ämnar utmana etablerade föreställning om köns- och nationsordningar.    

Sofia Berne har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning i sina avhandling: utseenderelaterad nätmobbning, vad elever uppger att de skulle göra om de blir utsatta för nätmobbning, och slutligen har hon gjort en systematisk genomgång av olika frågeformulär som används för att mäta förekomsten av nätmobbning.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.