Bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att gymnasieelever ska förstå samband mellan teori och praktik. Det visar Niklas Rudbäcks avhandling om musikundervisning på gymnasiet.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Helena Reierstam har forskat om om kunskapsbedömning i flerspråkig undervisningsmilö på gymnasiet..

Emma Oljans har forskat om matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll i hem- och konsumentkunskap.

Pedagogens roll är av stor vikt när kemiämnet introduceras i förskolans verksamhet. Det visar Clara Vidal Carulla i sin avhandling.

Utifrån ett lärarperspektiv har Spoke Wintersparv undersökt undervisningen i skönlitteratur och vilken roll läsupplevelsen spelar i klassrummet på gymnasiet.

Helena Grundén har i sin avhandling undersökt matematikundervisning med utgångspunkt i lärares planering.

Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

För att förstå varför styrdokumentens mål i ämnet teknik inte uppfylls har Andrew Doyle utforskat lärarens roll i teknikundervisningen.

Maria Christidis har forskat om integrerad undervisning vid gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.