Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Vilka diskurser om juridik på gymnasienivå kan identifieras genom analys av lärares meningserbjudanden, när de talar om sin egen undervisning i kursen Rätten och samhället. Det är en av frågorna som Mona-Lisa Henriksson undersöker i sin avhandling.

Nina Mård har utvecklat en didaktisk modell som synliggörs faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess.

Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Anne-Marie Cederqvist har ur ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

I sin avhandling undersöker och analyserar Leo Berglund kritiskt tänkande som utbildningsmål.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.