Marie Sjöblom har utforskat hur frågande och lyssnande kan främja elevers deltagande i matematisk dialog.

Marie Moström Åberg har forskat om praktisk syn på kunskap är och vilka konsekvenser den har för synen på professionell kompetens och hur en utbildning kan designas.

Ester Catucci vill med sin forskning öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik.

Maria Larsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklärare på gymnasiet ställs inför när de ska välja innehåll till läsundervisningen.

Ulrika Németh har bland annat utforskat hur lärare konstruerar svenskämnets kritiska uppdrag och hur förhåller det sig till deras uppfattning av svenskämnets kärna, gränser och kunskapspraktiker.

Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Vilka diskurser om juridik på gymnasienivå kan identifieras genom analys av lärares meningserbjudanden, när de talar om sin egen undervisning i kursen Rätten och samhället. Det är en av frågorna som Mona-Lisa Henriksson undersöker i sin avhandling.

Nina Mård har utvecklat en didaktisk modell som synliggörs faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess.

Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Anne-Marie Cederqvist har ur ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

I sin avhandling undersöker och analyserar Leo Berglund kritiskt tänkande som utbildningsmål.