Alma Memišević belyser i sin avhandling om fritidshemmet spänningar mellan mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition.

Med fokus på kamrateffekter har Pontus Bäckström undersökt vad som händer i klassrummet när lärare undervisar.

Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.

Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Anette de Ron vill med sin avhandling bidra till nytänkande kring problemlösning i matematikundervisning.

Patrik Gustafsson presenterar bland annat ett verktyg för konstruktion av flervalsuppgifter som syftar till att generera produktiva klassrumsdiskussioner i matematik.

Vilka informella sociala strategier tillämpar eleverna när de tar sig an formella individuella inlämningsuppgifter? Det är en av frågorna som Charlotta Rönn undersöker i sin avhandling.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.

Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Malin Jansson har forskat om hur elever och studenter stödjer sitt eget och andras lärande vid textbaserad handledning via internet.