Lia Bahizi har bland annat undersökt hur en helhetlig förståelse av värdighet gestaltas i utbildningsrelationer mellan barn och vuxna i formella utbildningskontexter.

Annika Forsler har forskat naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik? Det är en av frågorna som Camilla Håkansson utforskar i sin avhandling.

Nina Dahl-Tallgren har forskat om teater i undervisningen (TIU ) som en konstpedagogisk praktik.

Finns det skillnader i hur läraren utformar sina uppmaningar till nyanlända elever jämfört med till elever som har svenska som sitt starkaste språk? Det är en av frågorna som Johanna Karlsson undersöker i sin avhandling.

Karin Årman vill med sin forskning generera kunskap om hur kontroversiella frågor kommer till uttryck och hanteras på en högstadieskola i en bruksort.

Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.

Samundervisning mellan speciallärare och klass- eller ämneslärare uppskattas av elever, oavsett oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldt i sin avhandling.

Hur görs undervisningen med digital teknik i pandemins vardag? Det är en av frågorna som Sara Mörtsell undersökt i sin avhandling.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Dimitrios Papadopoulos vill med sin avhandling om sfi-utbildningen belysa utmaningar relaterade till att anpassa utbildningen till elevers individuella behov.

Maria Söderling har utforskat hur fotografi kan användas för meningsskapande i undervisningen.