Om övergången från förskoleklass till årskurs ett handlar Lina Lagos studie "Mellanklass kan man kalla det".

Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Vad händer efter ett barn har knäckt läskoden? Hur blir läsförståelse möjligt och texter meningsfulla? Catarina Schmidt har i sin avhandling undersökt på vilka sätt barn blir läsande och skrivande personer och vilka villkoren och möjligheterna för detta är.

Vad är läsförståelse och varför sjunker svenska elevers resultat i undersökningar som PISA och PIRLS? Barbro Westlund visar i sin avhandling att kanadensiska eleverna har signifikant bättre resultat än svenska elever i läsförståelse, och med utgångspunkt i det diskuterar hon hur lärare kan bli bättre på att undervisa i läsförståelse.

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Hur ser attityder, förväntningar och möjligheter ut bland tanzaniska grundskoleelever som satsar på det engelska språket. Det har forskaren Noah Mtana studerat i sin avhandling.

Carina Hermanssons avhandling visar hur barn experimenterar och övar olika språkliga processer när de skapar text, oavsett pedagogisk inramning.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande? Och vilka är de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan? Det har Catharina Tjernberg undersökt i sin avhandling.

Vasiliki Folia har skrivit en avhandling som handlar om implicit inlärning samt artificiell grammatik och är ett försök att undersöka implicita förvärv och anskaffandet av sekvensstruktur.

Hur kan webbaserad teknologi, som bloggar och wikis, förändra betingelserna för språklärande? Det har forskaren Linda Bradley undersökt i sin avhandling.

Peter Plüddemann har i sin avhandling "Language policy from below" synat tvåspråkig utbildning i Sydafrika.

Det hävdas ofta att vuxna invandrare skulle lära sig svenska snabbare om de inom ramen för sfi-utbildningen gör praktik på arbetsplatser. Karin Sandwalls avhandling visar att det inte alltid stämmer, eftersom möjligheterna till samtal på praktikplatserna kan vara små.