Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.

I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.

Alia Amir har undersökt klassrumsinteraktionen i undervisning i främmande språk och språkpolitisk praktik på mikronivå i ett etnometodologiskt och samtalsanalytiskt perspektiv. Syftet är att bidra till att öka förståelsen av hur språkpolitik görs i praktiken, i den dagliga interaktionen i skolans vardag.

Vissa svenska studenters svårigheter när de läser på engelska beror inte på svaga språkkunskaper i engelska, utan snarare en rad andra faktorer som svag generell läsförmåga, låg motivation och långsam läshastighet. Det visar Špela Mežeks studie.

I Gustaf Skars avhandling undersöks skrivbedömning och skrivundervisning inom ramen för gymnasieskolans svenskundervisning.

En ökad förståelse för minnesfunktioner och deras betydelse för symptomen vid språkstörning och dyslexi skulle kunna leda till nya och effektivare interventionsprogram för drabbade barn. Det visar Martina Hedenius i sin avhandling.

Språkliga brister utgör inte något större hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal för sökande som har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige. Det visar Karin Sheikhis forskning.

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

Carina Hermanssons avhandling visar hur barn experimenterar och övar olika språkliga processer när de skapar text, oavsett pedagogisk inramning.

Jenny Rosén har i sin avhandling undersökt hur kategorisering och identitet skapas i utbildningsformen svenska för invandrare (sfi) historiskt och bland deltagarna i utbildningen.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande? Och vilka är de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan? Det har Catharina Tjernberg undersökt i sin avhandling.

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter.