Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.

Vad har sfi-studerandes identiteter för betydelse för hur de läser och skriver och för deras lärande? Det har Annika Norlund Shaswar undersökt i sin avhandling.

Pernilla Andersson Vargas avhandling behandlar skrivandet i svenskämnet på gymnasieskolan. Hon belyser bland annat det nationella provets roll för hur lärare utformar sin undervisning.

Lärare och läromedelsförfattare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning, samt genom att skapa begreppsstrukturer. Det visar Maria Ferlins avhandling.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.

Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.

I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.

Alia Amir har undersökt klassrumsinteraktionen i undervisning i främmande språk och språkpolitisk praktik på mikronivå i ett etnometodologiskt och samtalsanalytiskt perspektiv. Syftet är att bidra till att öka förståelsen av hur språkpolitik görs i praktiken, i den dagliga interaktionen i skolans vardag.

Vissa svenska studenters svårigheter när de läser på engelska beror inte på svaga språkkunskaper i engelska, utan snarare en rad andra faktorer som svag generell läsförmåga, låg motivation och långsam läshastighet. Det visar Špela Mežeks studie.

I Gustaf Skars avhandling undersöks skrivbedömning och skrivundervisning inom ramen för gymnasieskolans svenskundervisning.

En ökad förståelse för minnesfunktioner och deras betydelse för symptomen vid språkstörning och dyslexi skulle kunna leda till nya och effektivare interventionsprogram för drabbade barn. Det visar Martina Hedenius i sin avhandling.