Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Syftet med Ingrid Lennartson-Hokkanens avhandling är att synliggöra, analysera och diskutera bedömning och återkoppling av skrivande hos nya studenter vid en professionsutbildning.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Fredrik Rusks avhandling diskuterar hur barn och unga förhåller sig till andraspråksanvändning och gör andraspråkslärande utgående ifrån en finländsk tvåspråkig kontext.

Anna Teledahls avhandling baseras på tanken att kommunikation och språk är centrala för bedömning i matematik samt att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.

Mitsuyo Kuwano Lidén har i sin avhandling bland annat undersökt hur finsktalande och svensktalande inlärare av japanska använder japanska demonstrativer.

Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.

Hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling.

Annaliina Gynne har forskat om en grupp flerspråkiga barn i mellanskolåren och deras tvåspråkiga sverigefinska skolmiljö, på fritiden och i den virtuella världen.