I sin avhandling undersöker Pia Simper-Allen barns och vuxnas avbildande verbkonstruktioner i beskrivningar på svenskt teckenspråk.

Fiffi Boman visar i sin avhandling att interventioner i skolan som förbättrar både elevernas psykiska hälsa och deras skolresultat kan ha stor betydelse genom att utjämna ojämlikheter i hälsa även generellt i samhället.

Digitala system kan sudda ut gränserna mellan frånvaro och närvaro och ifrågasätta vad fenomenet skolfrånvaro är, visar Linnea Bodén i sin avhandling.

Lärarna behöver rikta speciellt fokus mot enskilda barn för att ge stöd och främja relationen med barnet. Samtidigt begränsas då lärarnas möjligheter att ägna sig åt de andra barnen. Detta dilemma belyser Maria Olsson i sin avhandling om lärares ledarskap.

Elisabet Björquist har undersökt hur övergången till vuxenlivet ser ut för ungdomar med funktionsnedsättningar.

Användningen av inkluderande undervisning minskar över tid. Det visar Johanna Lundqvist som forskat om barns utbildningsvägar från förskola till klass ett.

Adam Helles redogör med sin avhandling resultaten från den första långtidsstudien av en relativt stor grupp män med diagnosen Asperger syndrom. Studien pekar på vikten av regelbundna uppföljningar för kunna stödja positiv utveckling och vända negativ utveckling.

Syftet med Marie Elwins avhandling har varit att utveckla ett självskattningsinstrument utformad för vuxna personer med AST som mäter sensoriska erfarenheter och upplevelser.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.