Rano Zakirova Engstrand vill med sin avhandling identifiera och beskriva miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med AST och deras familjer i Sverige.

Det övergripande syftet med Rano Zakirova Engstrand avhandlingen är att identifiera och beskriva vilka miljöfaktorer som kan påverka planering och genomförande av interventioner och insatser för unga barn med autismspektrumtillstånd (AST) och deras familjer i Sverige.

Ulrika Wester Oxelgren har i sin avhandling undersökt förekomst av autismspektrumtillstånd (ASD) och ADHD,i relation till grad av intellektuell funktionsnedsättning (ID) och medicinska tillstånd.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.

Matilda A Frick har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn från 10 månader till 12 år med ADHD med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Emilia Carlssons forskning visar att strukturell språkförmåga, mätt med test på ord och meningsnivå, har stor betydelse för läsförmåga och återberättande hos barn med autism, men att språkförmågan inte kan förklara alla svårigheter.

Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av ASD. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.