Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

De flesta barn med adhd upplever symptomen som både kroppsligt och tankemässigt irriterande och störande. Det visar Noam Ringer som forskat om barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen.

Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Britta Hannus-Gullmets har i sin avhandling utforskat hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare.

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Johan Melander Hagborgs forskning visar att ungdomar som utsatts för våld och övergrepp löper ökad risk för både psykisk ohälsa, drogproblem och skolfrånvaro jämfört med sina jämnåriga.

Starten på högstadietiden är tuff för elever med funktionsnedsättning. Men under förutsättning att eleverna deltar i undervisningen i idrott och hälsa blir de också engagerade, visar Karin Bertills avhandling.

Hilma Forsman har forskat om utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter.