Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Hampus Bejnös forskning indikerar att APERS-P-SE är ett instrument som i kombination med fortbildning och coachning på plats kan användas i förskolan för att utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med AST.

Barn med adhd har ofta svårt att tillägna sig lika mycket skolkunskap som jämnåriga. Även om de tidigare legat genomsnittligt gällande den verbala begåvningen, kanske de inte följer den förväntade utvecklingen, visar Pia Tallbergs forskning.

Barn och unga som är döva eller har en hörselnedsättning som går i specialskola upplever att de fler vänner och är mer socialt inkluderade jämfört med de som går i en integrerad skola. Det visar Sylvia Olsson i sin forskning.

Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.

Emma Laurin vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om mödrars och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.

Jude K. Tah undersöker i sin avhandling introduktionen av marknaden i utbildningssystemet och dess konsekvenser på specialpedagogiken. ​

Magnus Påhlman har i sin avhandling undersökt förekomsten av autism och ADHD i en hel population av barn med CP, samt att beskrivit sambanden mellan bland annat autism/ADHD och kön, CP-typ, motorisk funktion, intellektuell nivå, andra funktionsnedsättningar och typ av hjärnskada.

Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.