Det har Maria Prellwitz undersökt i avhandlingen "Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet". Hennes resultat visar att lekplatsernas bristande tillgänglighet kan orsaka stigmatisering och bristande självständighet för barn med funktionsnedsättningar.

Hur är det att blir förälder när barnet har en funktionsnedsättning? Det har Elisabeth Lundström undersökt i sin avhandling "Ett barn är oss fött".

Heidi Anthoni har i sin avhandling "Identification of susceptibility genes for dyslexia" bland annat kartlagt och identifierat sårbarhetsgener för utvecklingsdyslexi.

Janna Ferreira har i avhandlingen "Sounds of silence" undersökt betydelsefulla aspekter inom fonologisk informations- bearbetning som är av vikt för läs- och skrivutvecklingen hos barn med och utan tal.

Döva barn som växer upp i döva familjer och har tillgång till teckenspråk i skolundervisningen utvecklas snabbare, det visar Marek Meristo i sin avhandling "Mental representation and language access"

Hur påverkar skillnader i minnesförmåga, social närvaro och interaktion språkutveckling och kognitiv utveckling hos barn med och utan autism? Det studerar Karin Strid i avhandlingen "Memory, attention and interaction in early development".

Owe Røren har i avhandlingen "Idioternas tid" studerat tankestilar i samband med skapandet av de första insitutionella skolorna för idioter.

Lars Grönviks avhandling "Definitions of Disability in Social Sciences" visar att det finns olika metoder för att definiera funktionshinder.

Elever med hörselnedsättning behöver erbjudas möjligheter att benämna sina individuella behov i skolans miljö. Det visar Ann-Christine Wennergrens avhandling "Dialogkompetens i skolans vardag".

Hur uppfattar individer med Asperger syndrom sitt funktionshinder och hur påverkar diagnosen deras liv? Det undersöker Gunvor Larsson Abbad i avhandlingen "Aspergern, det är jag".

I avhandlingen "Concentration Difficulties in the School Environment" har Catrin Tufvesson identifierat miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Skolsvårigheter gör att dokumentationen ökar kring Sveriges elever. Ingela Andreassons studie "Elevplanen som text" visar att skolan har en låg medvetenhet om vilka konsekvenser olika formuleringar i elevdokumentationen kan få.