Kristian Lutzs avhandling "Kategoriseringar av barn i förskoleåldern" behandlar utvecklingsbedömningar i förskolan. Han har studerat organisatoriska förutsättningar och diskursiva praktiker rörande barn i behov av särskilt stöd.

Vad elever i särskild undervisningsgrupp framförallt lär sig är att bli just elever i särskild undervisningsgrupp. Det framgår av Anna-Lena Ljusbergs avhandling "Pupils in remedial classes" där hon har intervjuat lärare, föräldrar och eleverna själva.

Jari Linikko har i sin avhandling "Det gäller att hitta nyckeln..." intervjuat 16 lärare på dövskolor i Sverige om deras syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Heterogenitet hos barn med ADHD-symptom är ett välkänt fenomen. Huvudsyftet med Cecilia Wåhlstedts avhandling "Specifying the heterogeneity in children with ADHD" är att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD-symptom.

I avhandlingen "Educational encounters" har Lisbeth Ohlsson, i vad som betecknas som svåra lärandesituationer, undersökt eventuella dolda resurser för lärande hos hos 23 sökande till vuxenutbildningen som misslyckats i ett inslusstest".

Jenny Wilders avhandling "Proximal processes" handlar bl.a om hur samspelet mellan barn med funktionshinder och deras föräldrar ser ut. Avhandlingen ger nya perspektiv på vad man skall fokusera på i åtgärder om samspel för dessa familjer och barn.

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

Syftet med Gonda Pickls avhandling "Children with complex communication needs" är öka förståelsen för hur föräldrar till barn med svåra flerfunktionshinder med komplicerade kommunikationsbehov ser på sina barns kommunikation och kommunikationshjälpmedel.

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

I avhandlingen "Contextualizing Accessibility" positionerar sig Fredrik Winberg mellan användare och teknik. Enligt honom fokuserar många forskningsprojekt på teknik och funktionalitet utan att ta hänsyn till vilket sammanhang tekniken ska användas i.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".