I Eva Åström avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barn med grav synnedsättning får tillgång till datortekniska hjälpmedel, samt hur barnen tillägnar sig tekniken genom att använda den i skolan och hemmet.

I Monica Johanssons avhandling "Anpassning och motstånd" granskas hur intentionen och uppdraget en gymnasieskola för alla kan förstås och hur detta på olika sätt blir synligt och framträder i gymnasieskolans sociala praktik.

Helene Elvstrand har i sin avhandling fokuserat på hur delaktighet görs i skolan. Studien utgår från ett barnrättsperspektiv där elevers egna röster kring sina erfarenheter av delaktighet lyfts fram.

Elisabeth Franks avhandling "Läsförmågan bland 9-10-åringar" syftar till att bidra med kunskap kring förhållanden i skol- och klassrumskontext som är av betydelse för elevers läsförmåga.

I avhandlingen "Children with Down syndrome in mainstream schools" undersöker Anne-Stine Dolva möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet i skolan för barn med Downs syndrom.

I en god specialpedagogisk verksamhet måste specialpedagoger utgå från ett medvetet kommunikativt perspektiv och få möjlighet att arbeta med kvalificerade pedagogiska samtalsprocesser. Det visar Désirée von Ahlefeld Nissers avhandling "Vad kommunikation vill säga".

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg avhandling "Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD)"

Många barn kan inte lära sig klockan, andra kan avläsa klockan men ändå inte använda sig av den information klockan ger för att hantera sin tid i sin vardag. Gunnel Janeslätts avhandling "Time for time" är en kartläggning av tidsuppfattning och tidshantering hos barn med och utan funktionshinder.

Kristian Lutzs avhandling "Kategoriseringar av barn i förskoleåldern" behandlar utvecklingsbedömningar i förskolan. Han har studerat organisatoriska förutsättningar och diskursiva praktiker rörande barn i behov av särskilt stöd.

Vad elever i särskild undervisningsgrupp framförallt lär sig är att bli just elever i särskild undervisningsgrupp. Det framgår av Anna-Lena Ljusbergs avhandling "Pupils in remedial classes" där hon har intervjuat lärare, föräldrar och eleverna själva.

Jari Linikko har i sin avhandling "Det gäller att hitta nyckeln..." intervjuat 16 lärare på dövskolor i Sverige om deras syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Heterogenitet hos barn med ADHD-symptom är ett välkänt fenomen. Huvudsyftet med Cecilia Wåhlstedts avhandling "Specifying the heterogeneity in children with ADHD" är att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD-symptom.