Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Ett mångprofessionellt samarbete för en inkluderande skola fungerar bäst när specialpedagog och klasslärare möts i samtal där båda är givare och tagare. Det är ett av resultaten i Christel Sundqvists forskning om specialpedagogisk handledning.

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Socialtjänsten samarbetar hellre med skolan än med polisen när det gäller samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Epilepsi påverkar hela personen, det dagliga livet och relationer till familj, vänner och samhället i stort. Unga patienter har också ofta en nedsatt språklig förmåga, visar en ny avhandling.

Det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling om särskilda ungdomshem och vårdkedjor.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själva. Det visar Jonas Bjäreheds forskning om självskadebeteende bland ungdomar. Han utforskar också möjligheten att bemöta självskadebeteende i ett skolsammanhang.

Hur påverkas handikappade barn/barn med svårigheter av sitt handikapp i skolaktiviteter och deltagande i andra aktiviteter? Om det handlar Gregor Maxwells avhandling.

I sin avhandling undersöker Bo-Lennart Ekström kontroversen om den svenska diagnosen DAMP, och dess specifika anknytning till skola och pedagogik. Genom att vända blicken från det pedagogiska perspektivet studerar han den bild som framträder i det medicinska perspektivet på svensk grundskola.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Anna Lundh har i sin avhandling undersökt två träningsmetoder som praktiserats inom BUP för att förbättra reliabilitet och validitet vid användning av CGAS.