Mottagningssystemet för nyanlända elever är en faktor som kan bidra till social utslagning av dessa elever i skolan. Det menar Eva Skowronski, som undersökt den sociala situationen i skolan för elever som har invandrat till Sverige.

Som speciallärare på yrkesutbildningen i Finland noterade Camilla Björk Åman att vissa kollegor talade om elever i behov av stöd som om de vore en belastning. Hon fick inte ihop det med styrdokumentets inkluderingstanke. I sin avhandling fördjupar hon sig i hur yrkeslärare talar om sina studenter.

Forskaren Ingela Holmströms avhandling har ett särskilt fokus på barn med cochleaimplantat som går tillsammans med hörande elever i den vanliga skolan.

Det råder genusrelaterade skillnader i gymnasiesärskolan. Manliga elever uppmuntras i högre grad för sina praktiska kunskaper medan kvinnliga elever oftare behandlas som yngre än vad de är. Det visar Therese Mineur i sin avhandling om den svenska gymnasiesärskolan.

Hur kan lärare bättre förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa, och få alla elever mer inkluderade i undervisningen? Det har Peter Åström forskat om.

En ökad förståelse för minnesfunktioner och deras betydelse för symptomen vid språkstörning och dyslexi skulle kunna leda till nya och effektivare interventionsprogram för drabbade barn. Det visar Martina Hedenius i sin avhandling.

Ingen ifrågasätter idag att man kan ha specifika svårigheter med att lära sig läsa. Svårigheter kopplat till matematik är däremot mindre beforskat. Rickard Östergrens studie visar att problem i ett flertal förmågor samtidigt kan ge upphov till dyskalkyli.

Ungdomar med utvecklingsstörning har sämre kondition, muskelstyrka och balans jämfört med andra ungdomar. Med mer fysisk aktivitet på schemat och fokus på balansövningar skulle deras livsvillkor förbättras, menar Sven Blomqvist.

Karin Allard har i sin avhandling undersökt hur undervisning i engelska och spanska bedrivs på en specialskola med döva och hörselskadade elever.

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Det har skett en ökning av personer med Asperger syndrom som studerar. På högskolor och universitet finns det pedagogiskt stöd att tillgå, men studenter med Asperger syndrom har svårt att nyttja stödet, visar Ann Simmeborn Fleischers avhandling.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande? Och vilka är de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan? Det har Catharina Tjernberg undersökt i sin avhandling.