Självskadebeteenden är vanligt bland ungdomar. Maria Zetterqvist har forskat om självskadebeteendets förekomst, funktion, karaktäristik och metoder hos svenska ungdomar, samt undersökt relationen till negativa livshändelser och traumasymptom.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Forskaren Nelli Kalnaks avhandling handlar om språkliga och kognitiva färdigheter hos svenska skolelever med språkstörningar.

Forskaren Jeanette Åkerström har i sin avhandling undersökt ungdomars perspektiv på och erfarenheter av delaktighet i skolan.

Trine Arnesen har i sin avhandling studerat erfarenheter av att genomföra pedagogiska beteendeanalytiska ingrepp i norska förskolor

Erika Lundby visar i sin avhandling att de flesta barn uppfattar konsumtion som ett verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga. Resultatet pekar på vikten av att socialt arbete intresserar sig för detta, och inte enbart för ekonomiska förhållanden.

Forskaren Åsa Elwér har undersökt den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett längre perspektiv.

Hur ser fonologisk lästräning vid datorn ut för döva och hörselskadade barn som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda? Det har Cecilia Nakeva von Mentzer undersökt.

Marie Tanner har forskat om hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning.

Delaktighet är en förutsättning för inlärning och dessutom en viktig aspekt av hälsa. Anna Karin Axelsson har forskat om barn med betydande funktionshinder och deras delaktighet i familjeaktiviteter.

Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.