En högre nivå av ADHD-symptom i barndomen associeras med mer hyperaktivitet, ouppmärksamhet samt med mer psykosocial problematik vid 15 års ålder. Eva Noréns studie visar också att flickor och pojkar har olika riskprofiler, där ADHD-symptom leder till större risk för drogmissbruk hos flickor.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

Shruti Taneja Johansson konstaterar i sin avhandling att begreppet inkludering spridit sig över världen. Med Indien som exempel visar hon den komplexitet som omger skolgången för barn med autism och att barnets omgivning, främst föräldrar och lärare, är avgörande för om skolgången ska fungera.

Motivet är mer avgörande än speltiden vad gäller sambanden med negativa sociala konsekvenser och ohälsa, visar Charlotta Hellströms avhandling om ungdomars vanor av online-spel. Hennes resultat visar också att individer med adhd-symtom har en ökad känslighet för att utveckla spelproblem.

Annemi Skerfvings avhandling handlar om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa, om svårigheter som de möter under sin barndom och vad som kan underlätta deras tillvaro.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Det övergripande syfte med Ann-Charlotte Lintons avhandling är att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals sociala representationer om en inkluderande skolundervisning för elever med Aspergers syndrom.

Vad gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur kan samverkan göras framgångsrik? Det har forskaren Catharina Marie Widmark studerat.

Forskaren Kristina Vroland Nordstrand har undersökt hur funktionshindrade barn når mål och hur de sätter mål.

Vilka faktorer och processer påverkar tillgänglighet och delaktighet i fysisk aktivitet och stillasittande hos barn med rörelsenedsättning, där CP är den vanligaste diagnosen, har Katarina Lauruschkus forskat om.