Johan Edin har forskat om organisatoriskt lärande i relation till särskiljande (special)pedagogiska verksamheter riktade mot elever med ADHD och/eller autism.

Fabian Gunnars har med hjälp av en radikalbehavioristisk multimodal metod för läranalys undersökt relationen mellan artificiell intelligens och specialpedagogiska behov.

Samundervisning mellan speciallärare och klass- eller ämneslärare uppskattas av elever, oavsett oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldt i sin avhandling.

Karoline Holmgren har forskat om yrkeselevers möte med gymnasieskolan med fokus på matematik, måluppfyllelse och identitetsskapande.

Vilka strategier använder döva migranter och deras lärare för att utbyta åsikter när de saknar ett gemensamt språk? Det är en av frågorna som Nora Duggan undersöker i sin avhandling.

David Paulsrud vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur idén om inkludering förändrar och förändras i rörelsen mellan utbildningens policy och praktik.

Anh Truong har forskat om arbetsintegrerat lärande för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Moa Gärdenfors har i sin avhandling undersökt och beskrivit de skriftliga produkterna och skrivprocesserna hos döva och hörselskadade barn med hjälp av ett tangentloggningsprogram som registrerar deras skrivbeteende i realtid.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Carina Wikman har utvecklat och undersökt en intervention med potential att förbättra både det sociala klimatet i klassrummet och elevernas resultat.