Samundervisning mellan speciallärare och klass- eller ämneslärare uppskattas av elever, oavsett oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldt i sin avhandling.

Vilka strategier använder döva migranter och deras lärare för att utbyta åsikter när de saknar ett gemensamt språk? Det är en av frågorna som Nora Duggan undersöker i sin avhandling.

David Paulsrud vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur idén om inkludering förändrar och förändras i rörelsen mellan utbildningens policy och praktik.

Anh Truong har forskat om arbetsintegrerat lärande för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Moa Gärdenfors har i sin avhandling undersökt och beskrivit de skriftliga produkterna och skrivprocesserna hos döva och hörselskadade barn med hjälp av ett tangentloggningsprogram som registrerar deras skrivbeteende i realtid.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Carina Wikman har utvecklat och undersökt en intervention med potential att förbättra både det sociala klimatet i klassrummet och elevernas resultat.

Eva Staffans har utifrån en finlandssvensk kontext bland annat undersökt vilka strategier som ambulerande speciallärare använder för att stötta barn med språkliga svårigheter.

Med utgångspunkt från elevers och lärares erfarenheter av klassrumsbedömning och utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, har Helena Sjunnesson forskat om vilken betydelse olika artefakter för bedömning kan få.

Karin Nilssons forskning visar att utvecklingen av läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte skiljer sig från den typiska läsutvecklingen, bortsett att den går i en långsammare takt.