Uppbrott, avbrott, omstart. En etnografisk studie av disruptivitet i en svensk grundskola
Isabella Strömberg har forskat om hur förändringar som nationella reformer och lokala satsningar påverkar elever och skolpersonal.
Avhandlingar inom kategori "Skolreformer"
Visar sida 1 av 2
Välj typ av innehåll inom kategori "Skolreformer":
Visa alla AvhandlingarSchool digitalisation in Sweden. Governance and policy translation in a decentralised K-12 education context
Ulrika Gustafssons avhandling bidrar med ny kunskap om hur nationella digitaliseringsinitiativ för skolan tar form och belyser särskilt små kommuners utmaningar och strategier i digitaliseringsprocessen
Technologies of Power in a State-initiated School Improvement Programme. Governing by school self-improvement
Med fokus på hur makt fungerar har Malin Kronqvist Håård undersökt skolförbättringsprogrammet Samverkan för bästa skola (SBS).
Resultatansvar för likvärdighet. En läroplansteoretisk studie av systematiskt kvalitetsarbete och rektorers sensemaking
Erik Åkesson har i sin avhandling undersökt det systematiska kvalitetsarbetet som ett statligt styrt program.
Att skola en stormakt: Framväxten av 1600-talets skolsystem genom lokalsamhällets aktörer
Pontus Folkesson vill med sin avhandling om skolreformen 1620 ge en ny bild av utbildningens betydelse under tidig modern tid.
Psykologi på schemat: Formeringen av ett skolämne, 1960–2015
Hur har diskursen om skolämnet psykologi utvecklats och förändrats
under tiden för de stora reformerna av den svenska gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Ebba Christina Blåvarg undersöker i sin avhandling.
En landsbygdens skolreform? Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola
Matts Dahlkwist har i sin avhandling undersökt folkskolans väg till grundskola, betraktat ur ett historiskt-geografiskt perspektiv.
Forskning och utveckling kategorier
Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer
Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.
Forskning och utveckling kategorier
New Public Professional Organisationalism Towards new professional, managerial and cliental roles as exemplified in Swedish schools
Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.
Forskning och utveckling kategorier
När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan
Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.
Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.
Forskning och utveckling kategorier
Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag
Svensk grundskola, oberoende skolform, är starkt präglad av resultatstyrning. Det visar Majsa Allelin i sin avhandling.