Svensk grundskola, oberoende skolform, är starkt präglad av resultatstyrning. Det visar Majsa Allelin i sin avhandling.

Det övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Katarina Samuelsson har undersökt hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera.

Malin Benerdal har i sin avhandling undersökt hur nationell utvärderingspolicy på skolområdet utformats och förändrats under och förändrats mellan två reformperioder, 1988-1994 och 2008-2014.

Johan Wennström har bland annat undersökt inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet.

Hur har den svenska nationalstatens politiska intentioner och samhällsförändring präglat statusen och positioneringen för modersmålsutbildning i det svenska skolsystemet? Det är huvudfrågan som Nuhi Bajqinca utforskar i sin avhandling.

Anna-Maria Fjellman har i sin avhandling undersökt och analyserat de rumsliga effekterna av skolvalet på den svenska gymnasieskolmarknaden.

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Hur påverkas handlingsutrymme på ledningsnivå respektive verksamhetsnivå av styrningens olika karaktärsdrag? Det är en av frågorna som Eva Maria Magnusson ställer i sin avhandling om Skolverkets styrning.

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.