Lars Alméns forskning visar att den stora skillnaden före och efter regeringens digitaliseringsstrategi 2017 är att datorsalarna försvann och eleverna fick ständig tillgång till digitala verktyg. Hur dessa verktyg används i undervisningen har dock inte förändrats i så hög grad.

I sin avhandling undersöker och analyserar Leo Berglund kritiskt tänkande som utbildningsmål.

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Lucas Tilley har i sin avhandling bland annat undersökt om elever svarar på incitament och om tillgången på kvalificerade lärare påverkar deras prestationer.  

Jude K. Tah undersöker i sin avhandling introduktionen av marknaden i utbildningssystemet och dess konsekvenser på specialpedagogiken. ​

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Maria Granvik Saminathens forskning visar att en skolas kapacitet att skapa en skola av god kvalitet är nära kopplad med elevsammansättningen. Detta försvårar skolans möjlighet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag.

Claudia Schumanns avhandling utgör ett inlägg i, och kritiserar och expanderar samtidigt, pågående diskussioner inom utbildningsfilosofin.

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.