Nubin Ciziri har bland annat forskat om nyanlända föräldrarnas uppfattningar om och förhållningssätt till sina barns utbildning i Sverige.

Med fokus på hur makt fungerar har Malin Kronqvist Håård undersökt skolförbättringsprogrammet Samverkan för bästa skola (SBS).

Hur berättar pedagogerna om förskolans uppdrag och praktik i texter om förskolans pressade läge? Det är en av frågorna som Maria Lennartsson undersöker i sin avhandling.

David Paulsrud vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur idén om inkludering förändrar och förändras i rörelsen mellan utbildningens policy och praktik.

Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Karin Larsson-Hult har i sin avhandling undersökt hur idén om "en skola för alla" översätts till praktik och vilka diskursiva dilemman som uppstår.

Richard Andersson har undersökt hur lokala styrningsaktörer införlivar förändring i sina skolorganisationer efter lärarlegitimationsreformen i fritidshemmet.

David Kroik har undersökt hur samiska rum för språkanvändning kan bildas och hur förutsättningar för samisk språkrevitalisering kan skapas i formella utbildningssammanhang.

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.

Det finns belägg för ojämlikhet i lärarsorteringen i många utbildningssystem. Det konstaterar Leah Natasha Glassow som har undersökt problemet med socioekonomiskt relaterad lärarsortering ur ett internationellt perspektiv.

Genom att fokusera på svarta elevers erfarenheter i en skola med vit majoritet belyser Heidi Katz avhandling mekanismer i skolorna och som skapar ojämlikhet när det gäller att få tillgång till möjligheter och positiva skolupplevelser.  

Åsa Melin har forskat om etableringen av grundskolan åren 1950–1968 i två värmländska kommuner med skiftande lokala förhållanden och förutsättningar. Resultaten visar att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden.