Att främja social ordning och moral har, utöver den kunskapsförmedlande uppgiften, historiskt sett utgjort en integrerad del av skolans uppdrag. I sin avhandling undersöker och analyserar Paula Wahlgren dessa olika framställningar av hur skolan kan och bör arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar.

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Hur har föreställningar kring skola och arbete tagit sig uttryck i yrkesutbildningen? Om det har Åsa Broberg forskat om.

Anna Peixoto har forskat om universitetet som arbetsplats och ytterst om forskarutbildningen, doktorandernas arbetsvillkor och hur doktoranderna skolas till att bli forskare.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Den svenska förskolemodellen utvecklades inom den sociala sektorn och inkorporerades i utbildningssystemet 1998. Vilka diskussioner och förhandlingar formade den svenska förskolemodellen mellan åren 1968-1998? Hur pratade man om förskolan, vilka aktörer var inblandade och vad sades förskolans uppdrag vara? Det undersöker Birgitta Hammarström-Lewenhagen i sin avhandling.

Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.

"Skolan är i kris och klarar inte av att förbereda eleverna för arbetsliv och högskolestudier." Det är ett påstående som har präglat skoldebatten i decennier. I en studie av 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll visar Carl-Henrik Adolfsson att denna krisretorik inte är något nytt fenomen.

I sin avhandling diskuterar Mattias Nylund sociala och politiska implikationer av skolinnehållets organisering i gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, i relation till den klassproblematik dessa utbildningar befinner sig i.

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har med musikämnet som exempel i sin avhandling studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner.