Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Forskaren Åsa Elwér har undersökt den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett längre perspektiv.

Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.

Vad gör pojkar i åk 3 med nationella provets texter och vad gör nationella provet med pojkars texter? Hur visar pojkar sina kompetenser att skriva texter på nationella provet? Det har Katharina Andersson undersökt i sin avhandling.

BethAnne Yoxsimer Paulsruds doktorsavhandling handlar om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan. Hon menar att hur man använder engelska i undervisningen har större betydelse för språkinlärningen än hur mycket man använder språket.

Hur kan visual storytelling användas i relation till samhällsorienterad undervisning i årskurs 4-6? Linnéa Stenliden visar i sin avhandling hur elever och lärare skapar mycket komplexa villkor för lärande.

Syftet med Linda Murstedts avhandling har varit att försöka förstå hur studenterna tolkar och skapar sammanhang kring nations - och genusbegreppen då de befinner sig i ett undervisningssammanhang som ämnar utmana etablerade föreställning om köns- och nationsordningar.    

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.