Katarina Blennow har forskat om relationen mellan känslor, det specifika kunskapsinnehållet och symboliska gränser i undervisningen av skolämnet samhällskunskap.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.