Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Gunilla Sandberg har i sin avhandling studerat hur barn möter skolan, på grundval av de villkor som har fastställts för deltagande och lärande, med särskild hänsyn till skrivkunnighet.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Epilepsi påverkar hela personen, det dagliga livet och relationer till familj, vänner och samhället i stort. Unga patienter har också ofta en nedsatt språklig förmåga, visar en ny avhandling.

Hur och med vilka resurser driver ungdomar frågor som rör elevinflytande och demokrati i skolan? Om det handlar Per-Åke Rosvalls avhandling ”...det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”.

Maria Wolrath Söderberg har undersökt hur toposläran, en retorisk metod, kan fungera som en kognitiv verktygslåda för perspektivtänkande och utveckla studenters kritiska och reflexiva tänkande.

Poetiska inslag i språket hör inte bara lyriken till. Även i klassrummet på elprogrammet använder lärare och elever språkets poetiska resurser. Det visar Fredrik Lundström i sin avhandling.

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.