Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

Britt Jakobsons avhandling "Learning science through aesthetic experience " handlar om den roll estetiskt meningsskapande spelar när yngre skolbarn lär sig NO. Hennes resultat visar att estetiskt erfarande är avgörande för den riktning lärandet tar.

Det saknas verklighetsanknytning i grundskolans teknikundervisning. Det visar Veronica Bjurulfs resultat i avhandlingen "Teknikämnets gestaltningar", där hon har undersökt hur lärare förstår begreppet, och skolämnet, teknik.

Pernilla Nilsson har i avhandlingen "Learning to teach and teaching to learn" undersökt hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap för att undervisa yngre elever i naturvetenskap.

Per Sund har i avhandlingen "Att urskilja selektiva traditioner" studerat miljöundervisningens socialisationsinnehåll. Avhandlingen erbjuder ett empiriskt bidrag till diskussionerna om undervisning för hållbar utveckling.

Eva Davidsson visar i "Different images of science" att sicence centers inte problematiserar naturvetenskapliga frågor fullt ut. Om man inte visar att naturvetenskapen också är kontroversiell och mångfacetterad är det svårt att fånga de ungas intresse.

I avhandlingen "Lab work in science education" studerar Oskar Lindwall laborationsarbete i mekanik. Studien bygger på videoinspelat material från en lärarutbildning, en teknisk gymnasieutbildning samt en högskoleingenjörsutbildning.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

I "Sfärernas symfoni i förändring? " har Christel Persson undersökt hur elever i de lägre skolåren använder sig av miljöbegrepp och samband inom miljöområdet, men även hur de argumenterar beträffande möjligheter och hinder för en hållbar utveckling.