Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig om naturvetenskap och teknik. Men stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik undervisar om är inte i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Det visar Anders Jidesjös avhandling.

Hur konstrueras barns meningsskapande i naturvetenskap i förskola, förskoleklass och årskurs 1? Annika Elm Fristorp har bland annat studerat vilka interaktionsmönster som uppstår mellan barn-barn och barn-lärare, när de arbetar med just naturvetenskap.

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande.

Laborationer i kemiundervisningen är vanligen formulerade som "recept" där eleverna skall följa en given beskrivning. I Berit Kurtén-Finnäs avhandling har en klass i årskurs 7 under sin första kemikurs i stället arbetat med öppna laborationer.

Om det saknas samstämmighet mellan kursplan och prov lär sig eleven bara det som provet mäter, menar Gunilla Näsström som i avhandlingen "Measurement of alignment" har studerat olika metoder för att utvärdera samstämmigheten mellan kursplan och prov.

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.

Britt Jakobsons avhandling "Learning science through aesthetic experience " handlar om den roll estetiskt meningsskapande spelar när yngre skolbarn lär sig NO. Hennes resultat visar att estetiskt erfarande är avgörande för den riktning lärandet tar.

Det saknas verklighetsanknytning i grundskolans teknikundervisning. Det visar Veronica Bjurulfs resultat i avhandlingen "Teknikämnets gestaltningar", där hon har undersökt hur lärare förstår begreppet, och skolämnet, teknik.

Pernilla Nilsson har i avhandlingen "Learning to teach and teaching to learn" undersökt hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap för att undervisa yngre elever i naturvetenskap.