Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

Fredrik Jeppsson har studerat begreppsliga metaforer inom värmelära. Begreppen används tvetydigt, visar han, men menar att det är oundvikligt.

Jesper Haglunds avhandling fokuserar på hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen.

Biologilärare resonerar olika om syftet med evolutionsundervisningen. Dessutom har de olika strategier för att möta frågor om konflikten mellan religion och naturvetenskap, visar Maria Peterssons avhandling.

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig om naturvetenskap och teknik. Men stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik undervisar om är inte i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Det visar Anders Jidesjös avhandling.

Hur konstrueras barns meningsskapande i naturvetenskap i förskola, förskoleklass och årskurs 1? Annika Elm Fristorp har bland annat studerat vilka interaktionsmönster som uppstår mellan barn-barn och barn-lärare, när de arbetar med just naturvetenskap.

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande.

Laborationer i kemiundervisningen är vanligen formulerade som "recept" där eleverna skall följa en given beskrivning. I Berit Kurtén-Finnäs avhandling har en klass i årskurs 7 under sin första kemikurs i stället arbetat med öppna laborationer.