Anna Günther-Hanssen har studerat hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt och ömsesidigt med könande processer.

Anders Hofverberg har undersökt hur elevers mål samspelar med deras kunskapssyn samt de målstrukturer som eleverna uppfattar i klassrummet.

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

I avhandlingen fokuserar Anne Solli på studenters och elevers resonerade om hur socio-vetenskapliga kontroverser är inbäddade i sociala, institutionella och materiella kontexter.

Ilana A. Manneh har i sin avhandling undersökt de processer som sker i klassrummet när förstaårsstudenter blir undervisade i kemi. Dessa processer uppkommer i interaktionerna mellan studenter, kemiinnehållet och lärare.

Anneli Bergnell har forskat om multimodala illustrationer och hur de användes i naturvetenskapsundervisning i tre olika förskolegrupper.

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Jeffrey Buckley har i sin avhandling utforskat relationen mellan intelligens och utbildningsresultat.