Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

I avhandlingen fokuserar Anne Solli på studenters och elevers resonerade om hur socio-vetenskapliga kontroverser är inbäddade i sociala, institutionella och materiella kontexter.

Ilana A. Manneh har i sin avhandling undersökt de processer som sker i klassrummet när förstaårsstudenter blir undervisade i kemi. Dessa processer uppkommer i interaktionerna mellan studenter, kemiinnehållet och lärare.

Anneli Bergnell har forskat om multimodala illustrationer och hur de användes i naturvetenskapsundervisning i tre olika förskolegrupper.

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Jeffrey Buckley har i sin avhandling utforskat relationen mellan intelligens och utbildningsresultat.

Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Elisabeth Einarssons avhandling om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan, innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande.

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.