Annika Forsler har forskat naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik? Det är en av frågorna som Camilla Håkansson utforskar i sin avhandling.

Merve Yavuzkaya har forskat om undervisning om den geologiska perioden antropocensen i ämnet kemi. 

Matti Karlström har forskat om didaktiska modeller som kan vara ett stöd för lärarutbildare att i undervisningen utveckla lärarstudenters professionella reflektion.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.

Genom att erbjuda elever och studenter visualisering med varierande interaktionsmöjligheter kan kommunikation stärkas om frågor som rör djup evolutionär tid. Det visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Erika Majoros har i sin avhandling länkat tidigare internationella kunskapsundersökningar i matematik och naturvetenskap till resultaten i TIMSS. Hennes forskning innebär att det nu finns jämförbara rådata av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

Elin Westlund har forskat om visuell formering av naturkunskapsinnehåll i unga elevers multimodala text-bildkompositioner.

Ola Nordqvist har undersökt hur lärares och gymnasieelevers attityder och värderingar påverkar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen.

Katerina Pia Günter har i sin avhandling undersökt normer och värderingar i den högre biologiutbildningen genom att analysera hur studenter och lärare föreställer sig biologins värld.