Hur instruerar och lär barn varandra sånger? Det har forskaren Tina Kullenberg undersökt i sin avhandling.

Pojkar och flickor väljer i stor utsträckning olika val i i skolämnet musik. Dessa val kan på sikt ge helt olika kunskaper och färdigheter, skriver Carina Borgström Källén i sin studie.

Vad är musikstunden på förskolan till för, och vad kännetecknar musikstundernas didaktik i förskolepraktiken? Det har Ylva Holmberg undersökt i sin avhandling.

Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

Forskaren Anna Linge har i sin doktorsavhandling studerat vad det är som händer när vi blir kreativa och vad det är som producerar en kreativ musikpedagogik.

Forskaren Jonathan Lilliedahl har med musikämnet som exempel i sin avhandling studerat hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner.

Musiken har en viktig roll i förskolan, både som redskap för språkstimulans och social gemenskap, men också för sin egen skull, visar Anna Ehrlins avhandling. Avgörande är drivande förskolechefer som uppmuntrar personalen.

Annika Danielsson har undersökt hur ungdomar i grundskolans årskurs åtta ägnar sig åt och använder sig av musik i sin vardag. Avhandlingen kan ses som ett inlägg i en diskussion om musikens och musikundervisningens plats i samhället och i skolan, menar Annika Danielsson.

Anniqa Lagergren har studerat vilken betydelse olika digitala verktyg har som villkor för barns och ungas skapande av musik, ur perspektiven självutveckling, lärande och genus.

Syftet med Olle Zandéns avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet" är att beskriva och förstå vad musiklärare samtalar om när de kommenterar för dem okända gymnasieensemblers spel, att ur samtalen härleda kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier och relatera dessa till en didaktisk kontext.

Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas och hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt? Det undersöker Olle Tivenius i sin av avhandling "Musiklärartyper".

Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".