Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Magnus Kilger har utforskat uttagningen till ungdoms- eller distriktslagen i fotboll, innebandy och hockey.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Med fokus på förskolans vardag visar Sara Dalgren hur aspekter av socialt samspel som ofta ses som triviala, i själva verket utgör centrala delar i den förskolepedagogiska praktiken.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Eva Knekta har studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas.

Jenny Nilsson Folkes avhandling handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.