Hur och med vilka resurser driver ungdomar frågor som rör elevinflytande och demokrati i skolan? Om det handlar Per-Åke Rosvalls avhandling ”...det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”.

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna, och leder till att eleverna engagerar sig mer. Även de sociala relationerna blev bättre. Det visar en ny avhandling av Emilia Fägerstam.

Hur kan ökad medvetenhet och kunskap om sig själv påverka en lärares relation till sitt arbete? Det undersöker Ulla Andrén sin avhandling.

Det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling om särskilda ungdomshem och vårdkedjor.

Poetiska inslag i språket hör inte bara lyriken till. Även i klassrummet på elprogrammet använder lärare och elever språkets poetiska resurser. Det visar Fredrik Lundström i sin avhandling.

Begreppet biografisk lärande används för att visa hur människor tolkar, förstår och skapar mening i sina biografier genom självbiografiskt berättande. Anders Hallqvist diskuterar i sin avhandling begreppet biografiskt lärande i relation till ett forskningsprojekt om omställningsprocesser efter uppsägning.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Fysiskt inaktiva ungdomar kan riskera sin hälsa på sikt. Unga kvinnor är särskilt utsatta eftersom de inte tränar i lika hög grad som unga män. Det visar Katarina Mikaelssons avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

Att vara mindre omtyckt i skolan är mer vanligt bland ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status och det påverkar deras framtida hälsa negativt, skriver Masuma Novak i den avhandlingen "Social inequity in health: Explanation from a life course and gender perspective".Disputation vid Umeå universitet 2010-03-12.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.