Förskolan är med planerade rum och tillrättalagt material en institution som omgärdar barns vardagsliv. Men öppna miljöer som inte försöker styra barnens aktiviteter stimulerar dem att prata mer och att förhandla med varandra, visar Sofia Eriksson Bergströms forskning.

Zara Daghbashyan har forskat om entreprenörskap bland akademiker, och analyserat effektiviteten inom högre utbildningsinstanser.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Jenny Svender har forskat kring de föreställningar som finns kring flickors idrottande, varför just dessa föreställningar dominerar och konsekvenserna av att satsa på en utpekad målgrupp.

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger forskaren Daniel Östlund.

Anders Bek har studerat hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför undervisningen, och hur denna påverkar lärande och reflektion.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Hur och med vilka resurser driver ungdomar frågor som rör elevinflytande och demokrati i skolan? Om det handlar Per-Åke Rosvalls avhandling ”...det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”.