Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.

Hur har föreställningar kring skola och arbete tagit sig uttryck i yrkesutbildningen? Om det har Åsa Broberg forskat om.

Unga kvinnor som söker hjälp för stressrelaterade problem kan få hjälp genom stresshanteringskurser, visar en ny avhandling.

Anders Eklöf har studerat hur gymnasieelever arbetar med projektarbeten, med fokus på de de delar av arbetsprocessen där läraren inte är fysiskt närvarande: hur hanterar eleverna de problem de stöter på?    

Sofia Berne har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning i sina avhandling: utseenderelaterad nätmobbning, vad elever uppger att de skulle göra om de blir utsatta för nätmobbning, och slutligen har hon gjort en systematisk genomgång av olika frågeformulär som används för att mäta förekomsten av nätmobbning.

Utbildning, främst högre utbildning, leder till ett högre psykiskt välbefinnande, en ökad känsla av att kunna påverka sitt eget liv och ett starkare samhällsengagemang. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

Vilka faktorer påverkar skolresultat och yrkespreferenser i barndomen samt förklarar utbildningsnivå och yrkesstatus som vuxen? Det har Cecilia von Otter studerat.

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Finns det en obalans på arbetsmarknaden när det handlar om utbildning och efterfrågan på viss kompetens? Det har Richard Desjardins undersökt i sin studie.

Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Och hur skapar man förutsättningar för det? Maria Hedefalks forskning visar att grunden är barns möjligheter att agera kritiskt. Och att de situationerna behöver bli fler.