Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Frithjof Theens har forskat om förhållandet mellan språk och matematik och vilka möjliga effekter som språk kan ha på skriftliga matematikuppgifter.

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Anna Lind Pantzare har validerat de svenska nationella proven i matematik på gymnasiet i syfte att undersöka eventuella hot som skulle kunna påverka de tolkningar som görs utifrån resultaten.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.