Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.

Vad karaktäriserar algebrauppgifter i svenska läromedel för årskurs 8 och på vilka sätt och ändras algebrakaraktäristika i svenska läroböckers algebrauppgifter över tid? Det är frågor som Kristina Palm Kaplan undersöker i sin avhandling.

Ulrika Ryans avhandling bidrar med ett uppdaterat perspektiv på samtida forskning kring flerspråkighet i matematikklassrummet.

Andreas Ebbelind vill med sin avhandling bidra med insikt om hur erfarenheter från lärarutbildningen spelar roll i blivande lärares föreställningar om sig själva som lärare i matematik.

Upplägget i svenska matematikläroböcker för gymnasiet främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning. Det är ett av resultaten i upplägget i Daniel Brehmers avhandling.

Sara Engvalls forskning visar att lärarens lärprocess är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska utforma lärarfortbildning som skapar långsiktig förändring i lärarens undervisning.

Yukiko Asami-Johansson har forskat om japanska lärares professionella kunskaper i matematik.

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Frithjof Theens har forskat om förhållandet mellan språk och matematik och vilka möjliga effekter som språk kan ha på skriftliga matematikuppgifter.