Christina Svensson har forskat om hur undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik.

I sin avhandling belyser Manuela Lups hur och i vad mån lärare i förskoleklass och i årskurs 1–6 omsätter diskurser om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i undervisning i matematik.

Marie Sjöblom har utforskat hur frågande och lyssnande kan främja elevers deltagande i matematisk dialog.

Andreas Bergwall har i sin avhandling undersökt hur bevis hanteras i gymnasieböcker i matematik.

Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Sofie Arnell har i sin avhandling undersökt, analyserat och beskrivit elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1.  

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.

Helena Eriksson har utforskat en undervisning som kan främja algebraiskt tänkande för flerspråkiga elever, 6 till 12 år gamla.

Vilka är de existerande bilderna av den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor? Det är en av frågorna som Lisa Österling undersöker i sin avhandling.

Peter Markkanens avhandling ger lärare råd om hur digital teknik kan stötta undervisningen i geometri.